Förlag: Delfin
År: 1973 (org. 1940)
Sidor: 159
Denna gång blev BokO-boken en riktig klassiker, som jag dessutom redan har läst och sett som film. Inte en helt främmande handling, med andra ord.
Boken utspelar sig i en tänkt framtid (typ nu?) där invånarna är under sträng bevakning och hårt hållna i både handling och tanke. Leo Kall arbetar som kemist och har lyckats framställa ett sanningsserum, som han hyser stor förhoppning om. När detta medel börjar användas kommer invånarna inte längre kunna undanhålla något för staten, vilket, enligt honom, vore fantastiskt.
Jag var, som sagt, väl bekant med handlingen och därför var genomläsningen inte så rafflande. Dysopier är dock alltid trevligt och diskussionen på boken var helt okej. Man märker verkligen att denna nog har legat till grund för många efterkommande böcker på samma tema.