onsdag 31 juli 2013

Divergent

Författare: Veronica Roth
Originalspråk: engelska
Översättare:
Uppläsare: Anna Maria Käll
Förlag: earbooks
År: 2012
CD: 10 
Serie: första delen
Typ av bok: CD-bok, uHce


I ett framtida Chicago är människorna uppdelade i fem falanger: de ärliga, de tappra, de osjälviska, de fridfulla och de lärda. Alla sextonåringar går igenom ett lämplighetstest för att se vilken falang som passar dem bäst och sedan måste de göra sitt val, vilken falang de ska tillhöra resten av sitt liv. De flesta väljer att fortsätta tillhöra den falang de är uppvuxna i men varje år är det de som bryter upp och byter till en annan. Man umgås dock inte över falanggränserna så ett byte innebär för de flesta ett uppbrott från vänner och familj. Efter valet väntar dessutom en rad tester för att se om man är lämpad att tillhöra falangen. Misslyckas man riskerar man att bli falanglös och leva i misär på gatan.

Beatrice är uppvuxen hos de osjälviska men har aldrig riktigt känt sig hemma där. Hennes lämplighetstest visar dessutom något mycket märkligt. Hon är en av ytterst få som kan klassas som divergent. Hon förstår inte riktigt vad det innebär och ingen kan heller förklara det för henne och hon inser att det är av yttersta vikt att hålla det hemligt. Det är oroliga tider och stridigheter mellan olika falanger har blossat upp. Att vara annorlunda kan vara farligt i sådana tider.

Detta var en av CD-böckerna som vi lyssnade på under semestern. Jag gillar dystopier och alternativa samhällen så det bådade gott. Jag gillar idén med de fem olika falangerna och det fick mig att fundera på vilken jag själv bäst hade passat i. Boken var spännande och driven även om jag med jämna mellanrum blev rätt trött på Beatrices naiva sätt. Det märks verkligen att det är en ungdomsbok och att författaren är ung även om det är riktigt mycket våld i den.

Ofta i denna typ av böcker tar det ett bra tag innan saker börjar hända i och med att världen först måste presenteras osv. Delvis var det så även här och historien tog riktig fart först i de sista kapitlen. Är inte så begeistrad att jag nu går och väntar på tvåan men jag får se, kanske det blir att jag läser fortsättningen så småningom.

Uppläsningen var bra även om Anna Maria Käll lät lite för gammal på rösten för en jag-berättelse om en sextonåring. Det hade nog varit lättare att leva sig in i historien med en mer flickaktig röst.

Påminner om: Hungerspelen


Andras tankar om boken:
Fabulerat
litteraturkvalster & småtankar

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts with Thumbnails