Dyngkåt och hur helig som helst

Författare: Mia Skäringer

Förlag: Månpocket

År: 2009

Sidor: 169
Typ av bok: självbiografi?, krönikor, blogginlägg
Provläs

Mia Skäringer behöver väl knappast någon presentation, så det hoppar jag över. Och kanske är det även vida känt vad boken innehåller? Det känns som om "alla" läste den ett tag. Lite efter, som jag ofta är vad gäller läsning, var det nu dags för mig att läsa ett gäng kröikor från tidningen Mama och ett urval av hennes blogginlägg.

Detta var verkligen en perfekt bussläsningsbok med korta kapitel och texter som det inte gjorde något om det tog ett tag emellan läsningarna. När jag bara hade vant mig vid att läsa en bok med ordet Dyngkåt på, så gick det finfin. Tror ändå inte direkt det är någon som kollar.

Många av texterna gillade jag och kände igen mig i. Hade jag haft barn hade nog igenkänningsfaktorn varit ännu högre. Boken fick mig att bli nyfiken på Mia Skäringer och vi får väl se om jag tar tag i att läsa även hennes senaste alster. Det enda lite trista var att mycket återupprepades i både krönikorna och bloggen.



Andras tankar om boken:
Bokhora
Expressen