Fem söker en skatt

Författare: Enid Blyton

Originalspråk: engelska

Översättare: Kerstin Lennerthson

Förlag: Citadell

År: 2001 (original från 1942)

Sidor: 121

Serie: Första boken i fem-serien

Nu har jag gjort en ordentlig nostalgitripp! Jag ÄLSKADE femböckerna när jag var i slukaråldern och jag tror att jag har läst alla, inklusive diverse serieversioner av de samma. Fem-böckerna har ju alltid varit en het potatis i bibliotekssvängen om dess vara eller icke vara. Hittills har jag inte haft några fem-böcker på mitt skolbibliotek, men jag får då och då förfrågningar och det verkar som en del av eleverna har läst åtminstone någon av dem hemma.

Nåväl. I Fem söker en skatt får man reda på hur de fem lär känna varandra. De tre syskonen Julian, Dick och Anne ska tillbringa några sommarveckor hos den okända kusinen Georginas familj. Hon är först ytterst tjurig över deras ankomst men viger snart in dem i diverse hemligheter så som hunden Tim, ett förlist vrak och Kirrinön som i princip är hennes. Vid en häftig storm flyter vraket upp och gänget kommer över en låda som visar sig innehålla en loggbok och en skattkarta. Kan ordet TACKOR verkligen innebära guldtackor?! En ivrig och farlig skattjakt tar sin början...

Håller då denna sextioåring än? Jag tycker faktiskt det. Storyn är fortfarande spännande. Sedan kan man väl tycka vad man vill om de rätt förlegade könsrollerna med Gerogina som måste kalla sig George för att bli behandlad jämlikt medan evigt ängsliga Anne mest tycker allt är ruskigt läskigt mest hela tiden. Och ja - det är ingen fantastisk litteratur men det tycker jag nog inte LasseMaja heller är. Jag tror helt klart att de är tillräckligt spännande för att locka en och annan läsare även idag. Jag kommer nu att göra lite revolution och faktiskt köpa in några delar till biblioteket. Det ska uppenbarligen ha skett lite upphottning av språk och innehåll i senaste versionen. Väntar nog med att läsa om för att leta skillnader dock. SÅ bra var den inte. Häpnades dock över hur mycket jag mindes från min barndomsläsning... Var ju ett bra tag sedan jag läste den sist men en hel del scener kände jag igen.

Ska tilläggas att nya omslagen dessutom är sjukt mycket snyggare. Det omslag jag hade, som syns på bilden, är bedrövligt dåligt. Barnen ser ut att vara i övre tonåren och är typiskt 90-talsklädda. Inte ett rätt. Då är ett äldre från 70-talet betydligt finare.


Andras tankar om boken:
Dagens bok
Med näsan i en bok