Box 101

Författare: Andy Mulligan

Originalspråk: engelska

Översättare: Kersti Wittbom

Förlag: Berghs

År: 2011

Sidor: 261

Vännerna Raphael och Gardo lever i ett slumområde och ägnar dagarna åt att leta saker att sälja på stadens gigantiska sopberg. En dag hittar Raphael en påse som innehåller en plånbok med lite pengar och en nyckel. När polisen kommer på kvällen och efterlyser påsen förstår pojkarna att de har hittat något värdefullt. Polisen hade inte varit så angelägna för bara en bortkastad plånbok.

Pojkarna håller tyst om sitt fynd och kontaktar Råttan, en föräldralös pojke som lever tillsammans med råttor, men är en av de smartaste som pojkarna känner. Han går att lite på och borde veta vart de kan gömma sitt fynd. Kanske vet han till och med vart nyckeln går.



Jag tycker mycket om själva bokidén och grundhistorien och det är kul att läsa böcker som utspelar sig på helt andra platser än de jag oftast läser om. Gatubarnslivet i Manila visste jag ingenting om tidigare.
Men - författaren envisas med att ständigt byta perspektiv och låta alla pojkarna (och några andra viktiga karaktärer) vara med och berätta historien. Att byta berättare kan vara en bra grej och ge djup åt historien, men i detta fallet gör det bara läsningen rörig. Bytet av berättarröst leder likväl inte till att man får historien ur olika perspektiv, utan handlar snarare om att ge illusionen av att pojkarna sitter och berättar historien tillsammans och när en tröttnar på att skriva så tar nästa vid. Enligt min mening hade historien blivit betydligt mer lättläst om pojkarna hade fått berätta tillsammans eller en av dem hade fört deras talan.

Det är nog inte enbart det eviga bytet av berättare som rör till det. Historien hade kunnat göras lite tajtare. Det är lite synd, för jag tror att mina femmor och sexor hade älskat historien, men jag misstänker att den är lite för rörig och långdragen för att de ska orka ta sig igenom den. Får testas!

Typ av bok: uHce

Finns boken att låna?