Av: Ms Mandu (Johanna Koljonen och Nina von Rüdiger)
Förlag: Kolik
År: 2012
Sidor: 203
Serie: Oblivion High 1
Typ av bok: serie
"Äntligen en ny svensk serie i mangastil!" tänkte jag när jag såg denna i Bokjurykatalogen och reserverade den för att se om den var något att ha på min skola. Tyvärr kommer det ju inte så mycket länge. Många av de klassiska serierna har ju lagts ner en efter en och jag märker även hos mig att serier och manga inte lånas ut lika mycket längre som för några år sedan. Var det bara en tillfällig hype?
Nåväl. Boken utspelar sig i Upplands Väsby där näcken bestämmer sig för att ta över en nyanländ japansk utbytesstudent för att testa på högstadielivet. Det går så där för honom att smälta in men många av hans lustigheter skylls på att han är utbytesstudent. Snart börjar dock tjejen Soon Mi, vars familj näcken bor hos, att ana att något inte står rätt till och hon och hennes vänner börjar fundera på vad de ska göra.
Det är något med konceptet som jag inte helt köper. Kanske är det blandningen av namn som stör mig mest då det påverkar hela synen på historien för mig. Om den ska utspela sig i Upplands Väsy (som är riktigt kul), varför heter då högstadiet Oblivion High (som förvisso låter snitsigt och ju är passande för handlingen) och inte typ Gröndalsskolan eller något mer Upplands Väsbyaktigt (orkar inte kolla vad högstadierna heter där)? Och sedan kommer tredje namnretningen: alla betydelsefulla karaktärer har, för mig, japanklingande namn: Soon Mi, Nin, Nix, Keiki, Kon, Nica osv. Några elever på skolan har mer klassiskt svenska namn, men det blir ändå lite rörigt för mig och stör mig i läsningen.
Jag gillar idén med näcken och att serien brys av med löptext som ger ytterligare en dimension. Något säger mig att jag kanske hade gillat den bättre som vanlig bok istället för serie? Vi får väl se hur historien utvecklar sig. Har inte hittat någon information om hur många delar det ska bli men jag hoppas verkligen att det blir en serie som åtminstone avslutas och inte slutar produceras mitt i.
Andras tankar om boken:
DN
Kulturbloggen
Tomas Antila
0 kommentarer:
Skicka en kommentar