Förlag: Pocketförlaget (Först på R&S 2009)
År: 2010
Sidor: 207
Sjuttonåriga Janis och hennes vän Emelie har länge planerat den ultimata resan genom Sverige, men Emelie sviker på ett fruktansvärt sätt och Janis pendlar mellan att känna sig otroligt sviken och arg men även delvis lite skyldig för att hon inte kunde förutspå vad som skulle hända.
Hon snor sin brors bil och utan körkort bestämmer hon sig för att göra resan ensam. På vägen möter hon dock en hel del märkliga människor och en av dem utmärker sig betydligt mer än alla andra. Frågan är om ensam är starkast och vad hon ska ta vägen när hon har nått slutdestinationen på resan, om hon nu någonsin kommer dit.
Jag älskade början av boken men ungefär halvvägs blev en tyvärr alldeles för utflippad för min smak. Utan att avslöja för mycket av handlingen kan jag avslöja att jag verkligen tyckte helt illa om Jim och förstod mig alls inte på Janis relation till honom. Boken hade blivit så mycket bättre om Janis inte hade träffat honom. Kanske har författaren en viktig poäng med Jims roll i Janis utveckling eller något, men den går mig i så fall förbi. Det hade varit bättre om boken mer fokuserade på Janis relation till Emelie. Första halvan ger jag toppbetyg och jag älskar språket och Janis. Det kommer definitivt bli fler böcker lästa av Johanna Nilsson.
Sandra Dahlberg gör reklam för boken:
Typ av bok: uHc
0 kommentarer:
Skicka en kommentar