Röster

Författare: Lee Weatherly

Originalspråk: engelska (Storbritannien)

Översättare: Helena Olsson

Förlag: Argasso

År: 2007

Sidor: 103



Med risk för att låta som en riktig moraltant ska jag nu totalsåga en bok:

Kylie flyttar till en sunkig lägenhet med sin mamma och lillasyster. De småflyr från den argsinta alkoholiserade styvfarsan. Nu ska de börja om på nytt och Kylie bestämmer sig för att denna gången ska hon inte bli någon mesig tönt som ingen ser utan en av de populära. Risken finns dock att den nördiga Adam, som bor i samma hyreshus, sätter käppar i hjulet genom att prata med henne i skolan. Hon lyckas komma högstatustjejen Jaz nära och Kylie inser att hennes chans att bli vän med Jaz är genom att göra Adam till åtlöje inför alla. Hon och Jaz planerar ihop en oprovocerad hämnd: Kylie ska låtsas som hon hör röster i sitt huvud som säger till henne att skada sig själv om inte Adam bevisar sin vänskap till henne genom en rad märkliga "uppdrag" som alla är pinsamma och förnedrande. Till en början tycker Kylie att det är kul men när allt börjar gå för långt är det för sent att dra sig ur.

Och varför gillar jag då inte boken? Jag tycker att alla är galet stereotypa (självklart är nörden Adam finnig och har glasögon och kallar sig vetenskapsman och är därför alla lärares favorit men har inga vänner osv), jag förstår inte varför smarta Adam blir helt manisk i att bevisa sin vänskap till Kylie som han har pratat med i fem minuter, bihistorien om den hotfulla styvpappan hänger i luften men reds aldrig ut och dessutom är slutet på boken helsliskigt och inte alls trovärdigt. Detta är första gången på länge som jag läser en bok jag alls inte gillar och tycker är totallarvig. Gillar inte konceptet med oprovocerade hämndattacker på skolans mesar som sedan slutar med att man inser att töntarna faktiskt är rätt trevliga där bakom glasögonen. Jag säger bara: Suck!

Påminner om: ungefär samma koncept i Crazy Love.

Typ av bok: Sluka Lätt (uHce)

Finns boken att låna?