Bokfrågornas ABC - F

Här kommer mina svar på F-frågorna från Enligt O. 

Frihet är viktigt och böcker handlar inte sällan om längtan efter detsamma. Berätta om en bok som du tycker handlar om frihet!
Ska jag ta en som jag nyligen har läst så får det bli Svarta fåglar av Mikael Salmson. Amik längtar efter ett land i frihet och att hitta hem igen.


En annan bok jag kommer att tänka på är Muren av Titti Knutsson. Den handlar om Peter och Sofia, som bor på vars en sida om en mur och vars folk hatar varandra. Den ena sidan gör uppror mot den andra och man får följa Peter och Sofias flykt undan stridigheterna. Kanske mer om krig än uttalad frihet, men det är helt klart fred och frihet de båda vill ha.  

Böcker blir ofta film. Vad gör du helst och oftast först, ser filmen eller läser boken? Brukar du se filmatiseringar av böcker du läst?
Jag har alltid varit av åsikten att man ska läsa boken innan man ser filmen. Alltid. Utan diskussion. Detta har lett till att jag ibland har bunkrat upp med film här hemma i väntan på att jag ska hinna läsa boken och boken tar, som bekant, oftast betydligt längre tid att läsa än att se filmen, vilket leder till att allt drar ut på tiden. Efter en tid har jag sedan fått göra det ödesdigra valet - skippa boken och se filmen eller göra mig av med filmen, tills vidare.

Jag tror min bestämda åsikt bottnar i tidsaspekten och att boken är djupare. Jag är rädd för att jag inte vill läsa boken sen, om jag vet hur historien går och slutar. På senare tid har jag vacklat lite i min tro och ibland sett filmen först. Oavsett ordning, anser jag dock fortfarande att det är viktigt för mig att det går en rätt lång tid emellan bokläsandet och filmtittandet så de inte färgar varandra för mycket. Och i regel vinner alltid boken. 

Berätta om en riktigt bra filmatisering av en bok!
Oj, vad svårt! Det får bli två gamla favoriter: Den oändliga historien och En vampyrs bekännelse. Båda borde jag både se och läsa om för att egentligen kunna uttala mig, men i brist på annat får det bli de två. Var hur som helt fascinerad av båda filmerna (och böckerna, inte att förglömma!) för ett gäng år sedan.

Under min första VFU-vecka på bibliotek under utbildningen kom det fram en liten tjej till informationsdisken och ville ha boken om den vita fluffiga draken. Bibliotekarien såg helt frågande ut men jag kunde stolt visa henne fram till Michael Ende. Har man varit kär i Atreju så kan man sina drakar.  

Jag vill att du uppmärksammar en författare som du tycker får på tok för lite utrymme.
Istället för att namnge en specifik författare svarar jag här: barn- och ungdomsförfattare! De får på tok för lite uppmärksamhet i media och folks medvetande. Har man själv inte barn är det väldigt få vuxna som läser barn- och ungdomslitteratur (bortsett från bibliotekarier och ett gäng lärare) och en hel del som får barn drar fram klassikerna från sin egna barndom. Det finns ju hur mycket bra barn- och ungdomslitteratur som helst - som ger vuxna massor att läsa! Och varför ska barn- och ungdomsböcker klassas som sämre? Känner lite den känslan i veckans debatt angående att det är Petter Lidbeck som gömmer sig bakom pseudonymen Hans Koppel.